Torsdagen den 24 maj

Vi lämnar Peterhead för att utforska ostkusten. Vindarna är ostliga men något svaga för att helt kunna ta sig fram enbart med segel. Tur att det går att kombinera motor och segel. I dessa farvatten måste vi också ta hänsyn till tidvattnet som ger upphov till väldigt kraftiga tidvattenströmmar. Just efter Peterhead kommer en farlig passage, Retray Head, där vi hellre går för motor i fint väder än med segel en för blåsig dag.

På väg mot Caledoniankanalen stannar vi till i Buckie. Buckie ligger fantastiskt fint längst med ostkusten och har sedan tidigare varit en stor hamn för fiske. Just nu är det dock Peterhead som tagit över stora delar av fiskeindustrin. Vi får möjligheten att ligga utanpå en skonare för att slippa ta hänsyn till tidvattnet. Skonaren känns övergiven och jag fantiserar om att det skulle kunna komma sjörövare upp ur kabyssen. Dessutom har vi råkat ut för en litet misstag, en av värmarna (wallasvärmaren) läcker fotogen och inte vilken typ av fotogen som helst. Magnus Kompis Mr R, det var snällt att du kunde ordna bränsle men kan du säga till din kompis att inte spilla det i båten J Efter mycket torkande och dagar av vädrande börjar Non Sine dock återigen kännas hemtrevlig. Dessutom konstaterade vi nog, utan att lägga skulden på någon i besättningen att det var min rumpa som satt igång värmaren och Magnus fel att han inte hade installerat tanken ordentligt.